Jag satte allt på spel - För dej gjorde jag allting fel.

Jaa det var ytterligare en passande text från Kent.
Just nu ligger jag i sängen och tänker snart sätta på en film som Jimmy lagt in för väldigt längesen i datorn.
Skulle ju ha gått till Oxen för att handla bla kattsand, mjöl och ngt gott. Men kom inte längre än till Korpens parkeringsplats innan allt bara föll och jag började skaka. Hur ska man betee sig i sådana situationer.
Rädslan har kvävt mig förut. och jag vet att den biter sig fast på mig som ett svartsjuk hav.
Det är inte slagen som känns,det är mest bara mitt liv som bränns. Jag känner mig egenligen bara för jävla levande. Kanske är bra det. Vet att jag nu ska göra allt för att stå på egna ben, utan att ha stöd mot ngn annans famn. Jag kommer att klara det, men det kommer att ta tid. och ja.Jag har massvis med tid.
Fast egentligen skulle jag vilja regissera slutet. Men det är väl egentligen ingen ide.
För med det hålet som har gjorts i mitt hjärta kommer räddningen att komma tillslut.
En vårvind.Förändring.

En stilla bön om lugn igen - Att kunna ta besvikelsen - Att tro på att tron i sig själv räcker till -
När man äntligen kan se vem som drar i alla trådar- då blir man aldrig rädd mer.

Det kanske kommer en förändring. Eller rättare sagt. Det ska komma en förändring. Att ändra form och färg på själen. Se vad som är äkta och fejk. Att se vad som är sanning och lögn. Just när jag vaknar då ska alla tankar vara så klar. Att jag ser skillnad mellan vad som är gott och ont. Jag måste bara hålla mig vaken. Just i ögonblicket när jag vaknar, då är det ingen dröm längre, då har allt förändrats och jag står klar.

Jag vet vad som måste ske nu. och jag tror stenhårt på min plan.
Jag bygger upp mig bit för bit . IGEN.Villkorslöst.  SÅ HÄNG DOM HÖGT.

Det är dax att vända bort min blick.En känsla som är ren. Jag har fattat alltihop.Beredd att få ge mig av till en dröm. Tiden läker alla sår. Det är inget sällsynt exemplar. ett sätt att ge , ett sätt att ta.
En bitter känsla har suttit av sitt straff.Jag lämnar tystaden och alla lögner utanför.
Jag ber en bön, för jag lose:ar ingenting. Ett löfte om att aldrig bli som DOM.
Jag lämnar alla spekulationer nu. vad du beror på vet nog bara du.
Mina ögon börjar vänja sig vid ljus.

Sömnen kommer som en vän.


mm, nu har jag skrivit av mig lite.

Nathalie.  kl. 22.02







Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0